Mitt barn..
Som nu slumrar lite osäkert i sin egen säng. Underbara Alfons. Med huvudet högt uppe i ena hörnet och ansiktet snusandes på spjälskyddet. Det får inte vara för mycket luft runt omkring tydligen.
Jag bakar Brysselkex och tänker på pappa. Det är ju "hans kakor", iallafall vad jag minns. Jag har för mig att han han gillade dom så mycket att jag till slut inte behövde något recept att följa för allt fanns i knoppen. Men mitt minne är inte vad det brukade vara. Nu får jag följa receptet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar