Så trött på att jag behandlar min kropp och min själ som jag gör. O samtidigt som jag tänker att nu får du skärpa dig, tant, ryck upp dig! Ta tag i det då, sluta rök, sluta mosa i dig en massa skit som inte är bra för dig. Ut och gå... ja, samtidigt, i nästa andetag så inser jag att jag är nog inte värd att må bra, att bli nöjd med mig själv, så som jag behandlar mig själv..
Så då kan jag lika gärna fortsätta sätta i mig all skit, förgifta min kropp, förslöa min kropp.. För jag är inte värd mer än det..
Det finns ingen som har så låga tankar om mig som jag själv.. Önskar att jag kunde se det som jag tror iaf några andra ser. Då kanske jag kunde strunta i att tycka synd om mig själv, strunta i att hata mig själv.. o ta hand om mig istället..
Ujuj, det var bra bra länge sen jag skrev.
Hade nog inte tänkt börja om heller.. På tok för lite tid egentligen.. Men jag har gått och tänkt på min gamla blogg, hur ensam den är utan mig och mina ord som fyller på den.
O så har jag tänkt på hur jobbigt det är ibland.. När man inte kan få ur sig alla ord som samlas i kroppen, när allt känns tungt och jäklit trist och bara pest och bläää.. Som en askungesaga, fast tvärtom.. typ..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar