Lite bilder..

Igår morse klättrade Alfons upp på bordet..

Sebastian med sin nya mössa. Jag blev nöjd.

Alfons käkar gröt eller musli eller vad det nu är. Hunden Jack håller sig i närheten, för man vet aldrig vad för gott som kommer i hans väg när Affe bjuder till kalas.

På ett ögonblick hade Alfons rymt in på "husé" för en liten stunds pappersrivning.

Alfons i en felplanerad blåbärsmössa..

Somnade i maten!

Haha! Så har det då äntligen skett, det som jag antar att alla barn förr eller senare gör. Alfons somnade när han käkade fil.

Jag började just undra om han inte skulle ha någon vila idag. Så blev det dags för fika. Havrekuddar och fil, det är mumma det. Så satt han där och mumsade och vips satt han och svajade med huvudet på häng och ögonen i kors. Kan man somna är man nog mätt och belåten tänkte jag och fiskade upp honom ur stolen och in i sängen. Lilla söta gubben.

Detta innebär att vi ännu inte kommit iväg på promenad. Men å andra sidan har vi istället dammat och dammsugat hela hemmet. Det är inte fy skam det inte. Så nu passar jag på att virka lite till med en kopp kaffi. :)

Promenaden får väl bli i solnedgången sen istället.

Har ni sett den här frisyren förresten??

i vårat hus..

är det ofta bus..

Tack och lov för det!!

..

Att äta en kalkon på rätt sätt!

Lite bilder

Lite kalas

Stora 1åringen äter tårta nästan helt själv.

Att posera i finkläder är tröttsamt, så tröttsamt att man somnar sittandes precis där man är..

Jag fuskar..

Jag har redan tänt vår adventsbelysning. Jag tyckte att vi var värda det. Det har varit för grått och för mörkt och för kallt för att vänta i flera dagar mer än nödvändigt på att få tända allt på 1a advent. Men jag ser i grannarnas fönster att jag är långt ifrån den enda som fuskar. Dessutom, varför ska man vänta med den varma fuzziga känslan som infinner sig när fönsterna är fulla med röda & mustiga gardiner som luktar rent och gott och som förstärker det varma sköna sken som adventsljustakarna ger ifrån sig. Varmt, luddigt, mysigt.

Först tänkte jag att Äh, vad i häcken, dom i vardagsrummet bara. Fast jag kände mig skyldig som attans.
Sen slog det mig, vem kattsingen ska stoppa mig. Vill jag ha julbelysning överallt dagarna Före advent så är det väl bara att tända dom. Vadå fuska?! Man borde egentligen dra fram allt mys lagom till november börjar.
Det är då det är så grått... Grått, grått grååått.. Det är ju därför självmordstatisktiken ökar i november. Vädret är trist och någon har bestämt att man minsann inte får fuska med adventsbelysningen.

Lycklig äro den människa som har adventsljus året om. Tror jag iallafall, jag vet inte hur statistiken ser ut eller om man är kanske rent av är olycklig om man skulle ha adventsljustaken framme hela året. Då infinner sig kanske inte fuzzet?

Imorrn ska jag iväg till mitt värv. Det var tre veckor sen sist så nu längtar jag nästan. Jag har roligt när jag jobbar, det ni. Det trodde man inte naj, men så är de när man varit hemmamamma nästan ett år.

Man saknar kossan, eller är det jag som är kossan som saknar sin ladugård kanske. Jo, jag saknar laggårn. Bara jag får gå ut när jag vill. På grönbete.. Som blir att vara hemma med Alfons alltså, om ni hänger med. För det gör nästan inte jag.

Nattinatt!

Två tänder & Mjuka päron!

Jag har jagat Alfons med kameran idag. Han har nämligen kämpat hårt med sin ståträning. Dock är min kamera inte snabb alls. Varje gång jag knäpper så hinner Alfons sätta sig. Mycket frustrerande. Men vi hade en väldigt trevlig fruktstund där Alfons fick hålla ett Helt Päron helt själv. Han åt upp allt utom kärnorna som jag fick sno innan han skulle knapra i sig dom också.

Hur man tar sig ett bad på Gotland.

Man tager vad man haver. Det funkade en liten stund, innan han kom på att han inte kunde sträcka ut benen alls.

sanningar..

Alfons har blivit sjuk.
Oväntat? Då halva familjen här låg i diverse sjukdomar när vi kom hit så känns det ganska väntat eller hur. Så idag har lilleman sovit mest hela tiden. Det var nästan som när han var ny här i världen. Fast då gnällde han inte så mycket när han väl var vaken, inte vad jag minns iallafall.
Ända sen igårkvälls har han sovit, vaknat gråtit, somnat, vaknat gråtit, ätit, somnat.. och så vidare. Mycket gråt har det blivit. I nättres fick jag sjunga för honom, då lugnade han ner sig och somnade om. Då kände jag mig stolt. Tänk att min arm och min falska Imse, vimse Spindel får honom att bli lugn nog för att sova.

Vad härligt det är att vara mamma. Självkänslan når oanade höjder när jag börjar inse min egen betydelse i lillemans ögon. Vad härligt det är när han ser mig, sträcker sig efter mig, säger mmmm, andas ut och bara kopplar av i min famn. Det är livet det! :) Då gör det inget att jag knappt sovit något inatt eftersom han helst ville sova på min arm och vem kan neka sitt sjuka barn en arm att sova på? Fast att kroppen värker av obekvämhet och skriker efter att få byta ställning.

Nåväl, nu har vi alvedon så jag tror den kommande natten blir lite lättare kroppsmässigt sett.

Jag har fått rött hår.. Lite för rött för mitt tycke. Vi får se om jag vänjer mig eller färgar om.

Nu ska jag ta mitt febriga knypple och gosa ner oss i sängen. Förhoppningsvis finns där nåt trevligt att se på tv ikväll. Kramen hej!

Minns ni?

Badbollen?? Ganska exakt ett år sen jag såg ut såhär (sånär som på en sex-sju dagar). Jisses!

Inte konstigt att jag hade svårt att gå, stå, sitta eller ligga, eller vad säger ni. Hehe..

Än är jag inte bekväm i helbild så ni får inget före och efterkort. Inte ännu. Men det ska nog bli ett sånt oxå, vad det lider.

Nu ska jag leka lite med Lilleman innan han raderar allt eftersom han är här och försöker knappra han med. Med andra ord, han vill mig nåt. Dom är så lätta att förstå, dom små liven. :)

Förresten, jag har nog inte berättat det ännu för er. Men på måndag åker vi till Gotland igen. Alfons och Jag. Härligt!!

Dagens Loppisfynd!

God Afton gott folk!
Idag har lilla familjen varit på Loppisrunda igen. DET var så länge sen att jag inte vet när det var. Idag fick jag fynda lite böcker och tre "ganska hemliga paket" och stickor. De ganska hemliga paketen är alltså en liten påse eller låda med lite smått och gott i för en billig peng. Såna finner jag väldigt intressanta, man ser ju lite vad som finns i. Men man vet inte exakt. Nästan som lite julafton när man kommer hem och får öppna paketen och kika närmare. :)

Mina bestod av:

• En hel påse giftsvampar, lingonris och tomtar att dekorera julljusstaken och blomkrukorna med, endast 3 kronor! Det är vad jag kallar fynd! :)

• Garn! i svart och lite grått, skön kvalite, kommer nog bli en grytlapp eller något djur vad det lider. 8 kronor!

• Den sista var verkligen en hemlig låda, den var igentejpad men jag såg tomterött garn i botten så jag slog till, i den fanns även en bit bollfrans (som tydligen är väldans inne just nu?) och 1,5 meter vanlig frans. Har ingen aning om vad jag ska hitta på med fransen, en hula-hula-kjol till ett djur kanske?!

Stickorna var två till antalet, jag såg flera som jag ville ha men då var priset hutlöst istället. Går man på loppis vill man fynda, inte köpa stickor för 50 kronor paret. Även om dom är i storlek 10.
Istället köpte jag trä(bambu?)stickor i storlek 8 för bara 15 kronor. Mycket bättre tycker jag. Visserligen har jag redan stickor i 8 men jag har suktat efter att få känna hur det känns att arbeta med trästickor så jag kunde inte motstå dom helt enkelt.
De andra stickorna jag slog till på ser ni på bilden här nedan, eller rättare sagt, förpackingen ser ni. Först trodde jag att det var rundstickor men det är alltså två stickor med en "slang" på och så slutar dom med en knapplikande pryl. Ska googla strax och se om jag kan finna för information om sådana ting. Det står på tyska på förpackningen så det är inte mycket jag förstår. Förutom

Warum stricken immer mehr Frauen mit
IMRA-FLEX
PERLON-stricknadeln?


För det bara måste betyda: Varför stickar inte frun med IMRA-FLEX PERLON stickorna?

Alfons

Snygg bild

Lille Alfons och jag.. Trötta, slitna och helt oretucherade.. Underbart inte sant.. :)

Så firar man sina förlorade 15 kilo.

frisyrhjälp...

Är det bara jag som gillar frisyren skarpt??

Nytt, nytt!!

Nu finns det några nya klipp på Alfons att kika på!!

Vackra ögon

Underbara ögon, eller vad säger ni?

Det var länge sen jag bjöd på lite bilder, så här kommer en ganska färsk sådan. Nu för tiden fotar jag mer sällan, det beror på att jag har mycket mer att göra nu. Man behöver passa på honom på ett helt annat sätt nu nämligen. Ett tu tre är han annars på något ytterst olämpligt ställe, som tex vid min dator och undersöker knappar. Eller så drar han i filten ni ser i bakgrunden på bilden, vi har hängt upp det där för att hindra honom från att se Jockes alla miljoner sladdar han har där under skrivbordet. Sladdar är ju väldigt skoj men ack så farligt.

Ge barnen socker!!

Morrn Morrn!

Nu är vi på ön, Alfons och jag. Alfons kryper, så gott han kan, runt på golv och gräsmattor. Käkar gräs och grus och en himla massa mat. Fick gå upp okristligt tidigt imorse, före sex, för att ge honom välling igen. Innan dess krävde han en omgång vid tolvsnåret.. Vi pratar om pojken som brukade äta vid åtta, sen sov han till sex halv sjutiden.

Nåja..

Det går väl an, men jag blir så trött bara. En trött Sara ger en Sara som har ont. I huden på något skumt sätt. Eller, inte bara huden, hela kroppen blir superkänslig. Det kostar på att bli äldre. Imorrn blir jag 29 år.. Pust..

Nä, nu vill jag ut i solen igen.. Kram på er!


Just ja, kolla in det nya klippet med Alfons i huvudrollen --->


I ett obevakat ögonblick i bilkön (till färjan i nynäshamn) hade min familj matat Lilleman med glass. Magnum Strawberry nånting hette den och var en riktig goding som ni ser..

Resultatet blev:
Först- en superglad bebis,
Lite senare- En bebis med Brainfreeze (chansar jag på den plötsliga gråtattacken),
Ännu senare- En hyperaktiv bebis som absolut inte tyckte att sova var en bra ide' vilket i sig resulterade i att hans mamma fick sitta och vyssja och leka hela båtresan istället för att virka enorma mängder på sin sjal.


Påminnesnotering till oss alla: Ge inte godis, glass eller annat supersockrigt till barn på resor man själv tänk ta det lite lugnt på.

Klänning för karlar..

Just nu är jag sämst på att fota saker. Tydligen. För jag är ju ändå ganska känd som tanten som fotar minst tie kort på sonen och ett par tre stycken på något annat varje dag. Typ på svamp eller en blomma eller något.
Nu är det flera flera dagar sen jag ens hade fram kameran känns det som.

Ikväll hade vi ett gyllene tillfälle att fota. Familjen (delar av den) är ju här. Så vi passade på med en halvanordnad liten grillafton vid sommarstugan. Det badades, grillades, och käkades och slogs mot mygg. Det var riktigt trevligt. Uppslutningen var stor, tror vi räknade att vi var hela 17 stycken där som samsades om allt. Och ja, det fanns gott om motiv så att säga men jag orkade inte leta fram min kamera. Nåja, den fick väl lite semester då.
Imorrn blir det ingen vila nämligen.
Då håller vi dop. Sen mat och fika på det. Måste komma ihåg att använda kameran. Det är ju med ganska stor sannolikhet den enda gången vi får se Alfons i klänning. Eller så får vi se honom många gånger iförd snarlik outfit, men då ska vi iallafall ha kort på hans premiärtur i klänning.

Stora sötingen

Åtta månader idag. (nyss.. kl.19.08.. )
Stora killen nu, som vägrar äta (om han inte får hjälpa till själv) och ålar runt överallt och som gnäller en himla massa just nu. Men så skrattar han också, ofta! Han skrattar när vi busar, han skrattar när han ålar (om han inte gnäller det vill säga, hehe) och han skrattar när han vaknar.

Det tas.. och det ges!