Om Alfons själv får välja..

Alfons favorit nummer ett just nu! Lauantai- Lördagskorv! Ätes helst precis som den är. Ty om sådant var fallet att den råkar ligga på en macka vid serveringen åker brödet i golvet & korven i mun.
Han kan till och med säga KÅ. Det ni! :)

jobbat

åh gudars! jag är helt slut.

Kom nyligen hem från jobbet. Det blev full fräs där idag. Nu ska jag och Jocke bara komma på en film vi vill se sen ska vi gotta ner oss i soffan.

:)

Virkar ett hus

Pepparkakshus in the making.. tänkte jag..

Jag fuskar..

Jag har redan tänt vår adventsbelysning. Jag tyckte att vi var värda det. Det har varit för grått och för mörkt och för kallt för att vänta i flera dagar mer än nödvändigt på att få tända allt på 1a advent. Men jag ser i grannarnas fönster att jag är långt ifrån den enda som fuskar. Dessutom, varför ska man vänta med den varma fuzziga känslan som infinner sig när fönsterna är fulla med röda & mustiga gardiner som luktar rent och gott och som förstärker det varma sköna sken som adventsljustakarna ger ifrån sig. Varmt, luddigt, mysigt.

Först tänkte jag att Äh, vad i häcken, dom i vardagsrummet bara. Fast jag kände mig skyldig som attans.
Sen slog det mig, vem kattsingen ska stoppa mig. Vill jag ha julbelysning överallt dagarna Före advent så är det väl bara att tända dom. Vadå fuska?! Man borde egentligen dra fram allt mys lagom till november börjar.
Det är då det är så grått... Grått, grått grååått.. Det är ju därför självmordstatisktiken ökar i november. Vädret är trist och någon har bestämt att man minsann inte får fuska med adventsbelysningen.

Lycklig äro den människa som har adventsljus året om. Tror jag iallafall, jag vet inte hur statistiken ser ut eller om man är kanske rent av är olycklig om man skulle ha adventsljustaken framme hela året. Då infinner sig kanske inte fuzzet?

Imorrn ska jag iväg till mitt värv. Det var tre veckor sen sist så nu längtar jag nästan. Jag har roligt när jag jobbar, det ni. Det trodde man inte naj, men så är de när man varit hemmamamma nästan ett år.

Man saknar kossan, eller är det jag som är kossan som saknar sin ladugård kanske. Jo, jag saknar laggårn. Bara jag får gå ut när jag vill. På grönbete.. Som blir att vara hemma med Alfons alltså, om ni hänger med. För det gör nästan inte jag.

Nattinatt!

Saffransdoftande

skorpor..

Så goda att jag nu var tvungen att gömma dom längst upp & längst bak i skafferiet så att jag inte ska skorpa i mig alla innan någon annan hinner smaka. Det vore dumt. Mest eftersom jag hade tänkt lyckas gå ner ett par tre fyra kilo innan jul och saffransskorpor stavas väl ändå aldrig som GI, diet, mager eller light eller något annat avsmalnande ord, eller?

Receptet är ifrån Leilas jul fast från något annat år.

Spana in det här. (Gott, GottiGott, Gott)

Två tänder & Mjuka päron!

Jag har jagat Alfons med kameran idag. Han har nämligen kämpat hårt med sin ståträning. Dock är min kamera inte snabb alls. Varje gång jag knäpper så hinner Alfons sätta sig. Mycket frustrerande. Men vi hade en väldigt trevlig fruktstund där Alfons fick hålla ett Helt Päron helt själv. Han åt upp allt utom kärnorna som jag fick sno innan han skulle knapra i sig dom också.

Christmas makeover

Nu har jag slagit igång julmusik på spotify, Various Artists – Christmas Hits

Alfons sover..

Dax att ta tag i nästa fönster som behöver lite julefrid över sig..

Dagen i ord

Idag tog Alfons och jag en promenad till garnaffären, där blev jag upplyst! Jag skulle ju köpa alpacka (trots att min bror avrådde mig då man tydligen måste döda laman för att få garnet. Hoppas någon blev mätt på kuppen. I vilket fall,) Gudars!! Vilket gött garn. Jag ser verkligen fram emot att få göra något av det och sedan känna mjukheten mot mig. Jag hoppas lite på en sjal. :)


Sen gick vi hem och började adventspynta. Då jag återigen blev upplyst. Herre min je, det är snart jul. På riktigt! Och Alfons är så stor och glad och busig och alldeles alldeles underbar. Vi hann inte pynta klart, kanske för att vi lekte lite Följa John möter Tittut och vi skrattade väldigt högt båda två. Tänk att han kan tänka ut lite bus aldeles själv.
Då insåg jag att julen snart är här och attans vad lycklig jag är, som har det så bra med min lilla underbara familj.

Vidare har vi möblerat om lite här hemma, så Alfons lekhörna känns lite bättre placerad. Nu fattas bara en liten hylla till alla leksaker, kanske någon fin affish till den tomma väggen och sen ser det nog ganska trevligt ut där.

Åh, vad jag älskar att julpynta.. Allt blir så varmt, mysigt och glittrande. Gjorde saffransskorpor igårkvälls förresten, istället för virkningen, eller innan virkningen ska vi säga. Så nu vill jag ha kaffi och en virkning igen.

Garnfetishist, javisst..

Jag kan inte hjälpa det.. Hjärtat svämmar över..

Jocke är på hockey och Alfons sover. Jag borde sitta i soffan och virka, sörpla kaffi och se något trevligt på tv. Jag har ju massor av virkprojekt redan. Det är bara dumt av mig att sitta här och snurra runt efter fler virkdrömmar. Borde virka klart den grå mormorsrutan som ska bli en liten julgranstrut som Fröken Elsa tipsade om. Eller virka vidare på mitt stora kuddfodral, eller varför inte, sticka lite på tja, vad det nu ska bli, det återstår att se.

Eller börja göra något av dom saker jag har i huvudet som jag tänke ge bort till jul eller midsommar eller nåt i den stilen. Nu har jag dessutom fått dille på att jag ska lyckas göra ett pepparkakshus a la Crochetra så nu behöver jag dessutom gå ner till garnaffären och köpa lite marks och kattens viva garn, plus mina 50 gram Drops Alpacca som behövs till julkalenderstickningen hos Knit2use jag tänkt ge mig på i år. Inte för att ett besök till garnaffären tar emot att göra, tvärtom. Tänk om jag kommer därifrån med på tok för mycket nu igen.. hehe.. Jag har som ingen plats över här hemma längre. För allt garn.

Jag behöver nog snart ett eget rum..

aahh, oooh.. kan man önska sig ett rum i julklapp?

Hur man tar sig ett bad på Gotland.

Man tager vad man haver. Det funkade en liten stund, innan han kom på att han inte kunde sträcka ut benen alls.

En stor dag

Alfons lekte med pappa Jocke, någon slags följa-john möter titt-ut. Verkade vara jätteskoj för alla inblandade.
Sen sa det dunk.

Och Alfons fällde sina första droppar blod.
(Iallafall om man bortser medicinsk blodfällning.)


Det är sannerligen en stor dag idag.

//Stolt Mor

En del i att vara mamma är att längta efter att bli sjuk.

Att få somna när man vill, gå upp när man vill och dessutom somna precis när man vill.. ujuj..

En liten del av mammarollen..

Hehe, vilken vacker insikt jag drabbades av nyss va? Nu måste jag slita tag i den där förgrymmade disken..

tur o oturen

Tänka sig, dom ringde från jobbet för att höra om jag eventuellt kunde tänka mig att ge bort mina timmar i helgen.
Ja! Ropade jag samtidigt som jag skuttade från rum till rum här hemma.
Eller så tänkte jag mig att jag skuttade och tjoade fram ett ja, tack när jag egentligen bara orkade le och säga ja, tack.

Min skalle fortsätter döda mig och jag som lovat Jocke att diska mot att han handlar. Hur ska jag orka?

Mirakelpiller

Nu är vi hemma igen.

Vi hostar. Alfons ståtränar och börjar faktiskt närma sig den lille ängel han normalt brukar vara. :)
Mitt huvud torterar mig, det skall inte vinna. Nej, det skall jag(!) som genast ska hämta några mirakelpiller i form av treo och förhoppningsvis är jag piggare om en timme igen.

sanningar..

Alfons har blivit sjuk.
Oväntat? Då halva familjen här låg i diverse sjukdomar när vi kom hit så känns det ganska väntat eller hur. Så idag har lilleman sovit mest hela tiden. Det var nästan som när han var ny här i världen. Fast då gnällde han inte så mycket när han väl var vaken, inte vad jag minns iallafall.
Ända sen igårkvälls har han sovit, vaknat gråtit, somnat, vaknat gråtit, ätit, somnat.. och så vidare. Mycket gråt har det blivit. I nättres fick jag sjunga för honom, då lugnade han ner sig och somnade om. Då kände jag mig stolt. Tänk att min arm och min falska Imse, vimse Spindel får honom att bli lugn nog för att sova.

Vad härligt det är att vara mamma. Självkänslan når oanade höjder när jag börjar inse min egen betydelse i lillemans ögon. Vad härligt det är när han ser mig, sträcker sig efter mig, säger mmmm, andas ut och bara kopplar av i min famn. Det är livet det! :) Då gör det inget att jag knappt sovit något inatt eftersom han helst ville sova på min arm och vem kan neka sitt sjuka barn en arm att sova på? Fast att kroppen värker av obekvämhet och skriker efter att få byta ställning.

Nåväl, nu har vi alvedon så jag tror den kommande natten blir lite lättare kroppsmässigt sett.

Jag har fått rött hår.. Lite för rött för mitt tycke. Vi får se om jag vänjer mig eller färgar om.

Nu ska jag ta mitt febriga knypple och gosa ner oss i sängen. Förhoppningsvis finns där nåt trevligt att se på tv ikväll. Kramen hej!

Gotland

En tid på ön.. Dags för rapport..

Jag vet inte vad jag ska skriva, så jag försöker låta bilderna tala för sig själva. Vad säger dom er? Att Alfons är sötare än socker?

Den här bilden då, vad säger den? Att vi haft fullt sjå med att stycka en halv fjällko, som egentligen var en tjur på cirka två år? Fast fortfarande av sorten Fjällko. Säger den här bilden er att vi (läs mor och far) har en frys fullproppad med kött, däribland 30 (trettio!!) kilo fjällkofärs? Trettio kilo som Jesper har styckat med hjälp av Sven. Trettio kilo som Emil har kört igenom köttkvarnen och sedan samma trettio kilo nötfärs som jag ikväll har packeterat i påsar. Det blev en hel del påsar kan jag berätta. Mamma och pappa har varit med i hela processen och bistått med allt möjligt. Vilket samarbete! En stund där kände jag en samhörighet med Emil i lönneberga, eller Ida kanske. Det var jättehäftigt. Så nu väntar jag med iver efter att Jocke ska skola om sig och skaffa gård.

Säger bilderna förresten även att min superdiet inte går så himla super här? Säger dom att jag ätit spagetti idag? Inte mycket men ändock, vanlig spagetti. Inte ens fullkorn. Säger bilderna att jag ätit lussebulle som jag bakat imorse?

Jag hoppas att bilderna åtminstonde säger att vi har det bra, att tiden bara går för fort för att vara nyttigt och att Alfons kan säga macka. Även om det snarare låter som kacka.

Semester

Ja, nu är det äntligen dax för en semester igen. Åka hem till ön, ta dagarna som de kommer och få massor av härligt kall, fuktig luft! Att somna strax efter åtta på kvällen och få busa med mina bröder och visa upp lillemans alla fantastiska nya kunskaper för alla. En riktig Semester!

Som vanligt lovar jag inte att ni ska få många uppdateringar, men jag ska göra mitt bästa för att ni åtminstonde skall få några på de här tio dagarna som vi rymmer iväg.

Ha det gott, gott folk!

(Just, behöver jag nämna att jag räknar med att få virka lite mer än vanligt?)

Minns ni?

Badbollen?? Ganska exakt ett år sen jag såg ut såhär (sånär som på en sex-sju dagar). Jisses!

Inte konstigt att jag hade svårt att gå, stå, sitta eller ligga, eller vad säger ni. Hehe..

Än är jag inte bekväm i helbild så ni får inget före och efterkort. Inte ännu. Men det ska nog bli ett sånt oxå, vad det lider.

Nu ska jag leka lite med Lilleman innan han raderar allt eftersom han är här och försöker knappra han med. Med andra ord, han vill mig nåt. Dom är så lätta att förstå, dom små liven. :)

Förresten, jag har nog inte berättat det ännu för er. Men på måndag åker vi till Gotland igen. Alfons och Jag. Härligt!!

Filmtime!!

Eftersom snön fortsätter att dala ner från skyn OCH jag storkokar nyttig soppa så tycker jag att jag är värd att äntligen få se min kära film Love Actually.
Den tillhör min jullängtan nu för tiden. Jag måste se den och Tomten är far till alla barnen. Helst flera gånger och absolut innan december har börjat. Jocke skippar gärna Love actually har han sagt. Den är inte för mig, sa han. Skumt?!
Men vet ni, äntligen får jag se den på DVD, med några eventuella extramaterial. För jag har nämligen bara haft den på vhs, så gammal är den (eller jag) att jag skaffade den på vhs från början. O nu, härom dagen fick jag den, på DVD!! Av Joachim. :) Rart va?!


I vilket fall.. Nu ska jag se den och längta efter julen lite till..


PS. Borde jag skaffa en julkategori?!! hmm DS.

Snööööööö

Det snöar!!
Snart är det Juuuuul!!
Här sitter jag med ögon som tindrar och händer som fnasar sönder. Började julstädningen imorse, med en rejäl skurning under badkaret och tillhörande avlopp. Jag vill inte veta vilka bakterier och mögel och skit som levde där. Hittade en packning till duschslangen iallafall så nu kanske det inte behöver läcka så mycket vatten ett tag till.
Men, mina händer fixar verkligen inte diskmedel eller andra medel eller ens vatten faktiskt. Supertorrt. Jag får vara glad att jag inte får eksem som min bror åtminstonde.


Har ni hört viktrapporten? Minus 2,3 kilo! Åh, hej o hå, jag är så bra!
Nu ska badkarskanten tillbaka igen.

Food Safety

Bakterier behöver Fukt, Näring, Tid och Temp för att frodas. Det behövs inte mycket fukt dock. Den idealiska tempen är allt mellan 4-63*C (om jag minns rätt) och dom kan dela sig var tionde minut vid perfekt omgivning.
En bakterie kan förvandla sig till en bakteriespor om den inte gillar läget. En bakteriespor kan bli en bakterie snabbt snabbt om läget blir bättre.

Ja, det var en del av de kunskaper jag snappade upp i måndags på Food Safety kursen.
Det var väldigt intressant faktiskt. Och nu, några dagar senare så sjunker det ännu in. Det var länge sen man satt i skolbänken.

Nu är det blöjbytardags på Lilleman sen ska jag förska få han o sova en stund.