En tid på ön.. Dags för rapport..
Jag vet inte vad jag ska skriva, så jag försöker låta bilderna tala för sig själva. Vad säger dom er? Att Alfons är sötare än socker?
Den här bilden då, vad säger den? Att vi haft fullt sjå med att stycka en halv fjällko, som egentligen var en tjur på cirka två år? Fast fortfarande av sorten Fjällko. Säger den här bilden er att vi (läs mor och far) har en frys fullproppad med kött, däribland 30 (trettio!!) kilo fjällkofärs? Trettio kilo som Jesper har styckat med hjälp av Sven. Trettio kilo som Emil har kört igenom köttkvarnen och sedan samma trettio kilo nötfärs som jag ikväll har packeterat i påsar. Det blev en hel del påsar kan jag berätta. Mamma och pappa har varit med i hela processen och bistått med allt möjligt. Vilket samarbete! En stund där kände jag en samhörighet med Emil i lönneberga, eller Ida kanske. Det var jättehäftigt. Så nu väntar jag med iver efter att Jocke ska skola om sig och skaffa gård.
Säger bilderna förresten även att min superdiet inte går så himla super här? Säger dom att jag ätit spagetti idag? Inte mycket men ändock, vanlig spagetti. Inte ens fullkorn. Säger bilderna att jag ätit lussebulle som jag bakat imorse?
Jag hoppas att bilderna åtminstonde säger att vi har det bra, att tiden bara går för fort för att vara nyttigt och att Alfons kan säga macka. Även om det snarare låter som kacka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar